Varför känns det ibland som allting går emot en, även fast man tänker positivt, så blir det fel i slutändan.
Jag känner inte mig själv tillräckligt bra för att veta hur jag borde agera, inte än, men samtidigt är det något som känns fel, kan inte riktigt sätta fingret på vad de är men jag får väl surfa vidare på "jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?" ett tag till.
Ibland känns det verkligen som livet är futtigt, fast det är recis tvärtom.
Känslan av att allt är relativt och inte är så svårt vill jag komma åt lite oftare, känna att "yes jag är fan kung" men iställlet sätter jag käppar i hjulen jag själv börjat snurra på, sakteliga börjar jag dra ut dom, en och en, så jag kan samla kraft och göra det jag vill.