Jag har en tendens att tänka mycket, ibland alldeles för mycket, jag frågar sällan om alla funderingar, därför är det skönt att skriva.

Livet skrämmer mig, jag får ont i magen av att tänka på vad jag ska göra med mitt liv, det känns som att det rusar iväg, egentligen borde möjligheterna göra det lättare att välja sina val här i livet , men jag vet inte vad jag vill göra, förresten gör alla dessa valmöjligheter saken värre, önskar att man kunde kastas i ett "fack" där man fick allt som är nödvändigt här i livet. Det är något jag är rädd för något men egentligen vet jag inte vad det är som skrämmer mig!
Mycket handlar nog om att passa in. Att finna sin plats, identitet, vem man är och varför.
Att acceptera sig själv, att man är som man är och att man både har styrkor och svagheter, att man är unik.
Är ett första steg i tänkandet!

"Livet är inte lättare än att man behöver göra det svårt för sig"