Lars. kära Lasse Winnerbäck.
Så mångar gånger som du gett mig en fet krisstämpel och jag vänt och sakta gått in i mig själv, lika många gånger har  du gett mig hopp, en mening med saker och en känsla av att inte låta tvivlet ta över.
Du sjunger om låghus, El-ljusspår, att släntra hem klockan fem, att bli bränd och att bränna, att hitta sin egen väg, att tro på godhet och bättring, att se drömmar komma och gå, att fly, att åka iväg, att komma hem, klistrade löv i oktober, att tjuvröka och gömma vin, om doften från husmanskost, att ge sitt hjärta och att få det bestulet, från nyponbuskar till svarta öl på irland, till någon som drunknat i sin latte på stureplan.