101025

Tränade ikväll för första gången på exakt 6 veckor, och jag höll bokstavligt talat andan dom första 50 meterna, kände verkligen efter om det skulle hugga till men det gjorde de inte och istället fortsatte jag springa vidare med ett leende, jag fick förvisso håll lite senare men det är en värdslig sak i jämnförelse, så jävla skönt att kunna röra på sig ordentligt igen. man känner det både fysiskt o psykiskt att kropppen behöver motoriken.
Yes!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback