sumering av en helg.
I helgen så var det premiär i premier league. Liverpool- Arsenal. jag och simon möttes upp för att dra vidare till o'learys och följa matchen. efter en bra inledning med mycket chanser för Arsenals del så lyckades Liverpool ändå ta ledningen direkt efter paus. Arsenal jagade febrilt och fick, lite turligt men ändå välförtjänt in 1-1 på ett målvaktsmisstag, bollen i stolpen och sen glider bollen retsamt via målvaktens händer in i mål, men alla mål räknas. och 1 poäng på anfield är iallafall jag nöjd med, c'mon ARSENAL!
2 dar kvar..
från grammisgalan -08... på lördag är de dags för ännu en konsert:)
Bakom stängda dörrar
livet är fullt utav dom. Beslut tankar och meningar. uppsydda enligt kategorier som, hur man ska och INTE ska leva sitt liv, hur man ska och inte ska göra, vad som egentligen är väsentligt och vad som inte är det. vad som går att göra och inte, vad man får och inte, ja till och med vad man vill göra och vad man inte vill göra.
Att vi levere i ett fritt samhälle, stämmer, men vi lever också i ett samhälle där friheten inte ens exicterar, bakom stängda dörrar, där vi varken kan se eller höra andras rop på hjälp, där vi kanske inte vill höra andra människors obehagliga lidande, där man helt enkelt blundar för sina medmänniskor.
Hur många tror ni egentligen skulle ingripa om nån föll ihop på gatan idag, jämnfört med, säg 20-30 år tillbaks. iallafall en markant skillnad, jag vet inte om folk var med god hjärtade förr men på något sätt känns det som så, att världen innehåller mer ondska nu. eller är jag bara rädd, bitter och oförverkligad, har jag en helt förvrängd bild av hur sammhället ser ut. hur allt ändå är så vet jag att det finns gott om godhjärtade och varma själar där ute som brinner för något, oavsett om det är för baletten, fisket, bilracingen, fotointresset eller fotbollen, så har dom flesta, inte alla, men många av oss ett kall, en slags motivation i livet som gör det lite lättare att kliva upp på morgonen.
Livet är helt enkelt inte så lätt att man behöver göra de svårare för sig.
Att vi levere i ett fritt samhälle, stämmer, men vi lever också i ett samhälle där friheten inte ens exicterar, bakom stängda dörrar, där vi varken kan se eller höra andras rop på hjälp, där vi kanske inte vill höra andra människors obehagliga lidande, där man helt enkelt blundar för sina medmänniskor.
Hur många tror ni egentligen skulle ingripa om nån föll ihop på gatan idag, jämnfört med, säg 20-30 år tillbaks. iallafall en markant skillnad, jag vet inte om folk var med god hjärtade förr men på något sätt känns det som så, att världen innehåller mer ondska nu. eller är jag bara rädd, bitter och oförverkligad, har jag en helt förvrängd bild av hur sammhället ser ut. hur allt ändå är så vet jag att det finns gott om godhjärtade och varma själar där ute som brinner för något, oavsett om det är för baletten, fisket, bilracingen, fotointresset eller fotbollen, så har dom flesta, inte alla, men många av oss ett kall, en slags motivation i livet som gör det lite lättare att kliva upp på morgonen.
Livet är helt enkelt inte så lätt att man behöver göra de svårare för sig.